Igår var det fuktionell träning som stod på schemat (läs: hjälpa A:s syster med sambo att flytta från lägenhet till hus). Efter en kort uppvärmning med lådpackning blev det intervallträning med låbärande upp och ner för trappor. Därefter en kort vila i bil för förflyttning från punkt A till punkt B. Därefter fortsatte intervallupplägget med kånkande från bil till hus över isig tomt och till olika våningsplan. Proceduren upprepades två gånger. Den avslutande sträckan fick deltagarna en rejäl utmaning då det var dags att bära säng, bokhyllor och andra tyngre föremål.
 
 
Efter en heldag slog vi oss ner framför den levande elden med hämtmat och skumpa. Det är något visst att hjälpa någon att flytta in i den första villan. Ett speciellt steg i livet som en får vara med att dela. Häftigt!
 
 
 

Det här är Dino. Han kommer från Claes Olsson och hjälper mig när jag behöver hjälp med att spara saker. Dino är också bra på att flytta något från ett ställe till ett annat. Han gör mitt kontorsarbete och juristuppdrag lite roligare och mer färgglatt.

Vad gör du för att pigga upp arbetsdagen?

 

Igår tog jag planet upp till Umeå för att träffa familjen och boostra kroppened ny energi. Helgen inleddes med tjejkväll hos syster med två av mina svägerskor och mamma.

Innan vuxentiden började passade jag på att umgås lite med min systers två barn. Lilltjejen på 4 år lekte på golvet med sina gosedjur och blev lite paff när vi vuxna helt plötsligt brast ut i tokskratt. En position som hon tyckte var passade för djuren var nämligen denna (till saken hör också att hunden är radiostyrd och rörde sig därför i lämpliga rörelser..). Kameran var direkt framme för att föreviga ögonblicket. Barn är verkligen helt underbart härliga och oskyldiga ibland!

Trevlig och skrattglad helg på er alla!

Jag älskar min iPhone.
Den är rosa.
Jag har alltid tillgång till internet.
Jag kan alltid lyssna på musik.
Det finns miljoner roliga Appar.


Jag hatar min iPhone.
Jag sitter ständigt med den i handen.
Jag är fånigt välinformerad om vad som händer på Facebook.
Den har aldrig mottagning.
Det går inte att använda den med vantarna på.
Jag slinter alltid på knapparna och stavar fel. Alltid.
Den går inte ner i min finaste kuvertväska.
Den har noll batteritid.


Men framför allt – jag hatar den för att jag känner igen mig själv i denna bild: